Intervju: E-Type på besök i Jokkmokk

E-Type på Jokkmokks marknad 2013Fredagen den 8:e februari kom att bli en dag full av fascinerande upplevelser. Utöver en marknadsdag som bjöd på fantastiskt (om än något kallt) väder för de många besökarna, arrangerades det ett flertal kringarrangemang. Ett av dessa var E-Types konsert i biosalongen i Folkets Hus, som du kan läsa om i ett tidigare inlägg här på bloggen.

Jag träffade Martin “E-Type” Eriksson innan spelningen för att få höra vad han tycker om att komma till Jokkmokk för att spela under helt andra förhållanden än de stora stadsfestivaler jag vanligtvis förknippar honom med. Mina frågor är i fetstil nedan.

Välkommen till Jokkmokk! Hur känns det att komma hit? Är det en spelning i mängden, eller betyder Jokkmokk något speciellt för dig?

E-Type: “Tack! Mormors pappa hette David Alfort, och han var prost i Jokkmokk. Han var gift med Karolina, född Ullenius. Hon hade en syrra som hette Emunda, som startade sameskolan som ligger vid den gamla kyrkan. Och jag bor i hotellet som ligger nedanför! Det tog hundra år, men nu är jag i alla fall nära där de härjade…”

Är det ditt första besök i Jokkmokk?

E-Type: “Nej, jag har varit här massor av gånger. Men det är första gången “i jobbet”. För länge sedan var jag här med min mamma, faktiskt. Vi var och tog bilder av Davids tavla, den hänger i kyrkan fortfarande. Tyvärr kommer vi när marknaden stänger för dagen, och åker när den öppnar imorgon. Jag har flera vackra sameknivar, men de är ganska försiktiga. Jag skulle behöva en som man kan jaga vildsvin med.” (visar storleksklass machete med händerna)

Du driver en vikingakrog (Aifur) på Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm. Jobbar du något där själv?

E-Type: “Nej, jag får inte. Jag tappar bara brickorna…”

När kommer nästa album? Och hur bär man sig åt om man vill producera musik åt dig, eller med dig?

E-Type: “Det är svårt. Jag kommer inte att göra någon ny platta eftersom plattor inte finns längre. Det måste börja med en singel, med en riktig hitkänsla. Blir det så att en singel börjar gå på radion, då gör jag en platta. Men jag vill inte ha “en hit”, det är viktigt. Jag vill att det ska vara min låt. Om Swedish House Mafia skulle kommit med “Greyhound” till mig skulle jag tackat nej. Jag måste göra min låt, jag måste få göra E-Type, annars är jag inte intresserad.”

Vad kan vi vänta oss ikväll? Jag hörde på soundchecken att det är live på riktigt, vilket gör mig rent lycklig.

E-Type: “Ja… Att spela med de här gubbarna och tanterna, det är så kul. Det är klart att man kan göra ett vad jag kallar “student-gig” med en CD-skiva. Men då ska det vara två på natten och alla är fulla, då blir det party. Men som konsert, då vore det förödande.”

Hur många dagar per år är ni ute och spelar?

E-Type: “Varje helg, ibland ett gig och ibland två per helg. Minst 70 kvällar.”

Avslutningsvis: Kommer du tillbaka till Jokkmokk i framtiden?

E-Type: “Det är sjukt kul att vara här. Jag är bara lack över att inte få se marknaden, men jag måste hem till ett 40-årskalas. Men 409:e marknaden vill jag komma på. Om vi är dåliga ikväll så får vi inte komma tillbaka nästa år, då kan jag komma privat!”


Efter konserten fick E-Type uppleva en liten del av marknaden ändå, bland annat genom ett besök i restaurangkåtan. Huruvida han lyckades hitta någon samisk kniv av machete-storlek, det får han berätta nästa gång han dyker upp i Jokkmokk.

För du är så välkommen tillbaka, Martin. Privat eller i jobbet. Fast helst i jobbet ändå, för det du gör på scenen – det gör du fantastiskt bra. Tack för en bra kväll, och tack även till bandet, sångerskorna och ljud-/ljusteknikerna som stod ut med min nyfikenhet, mina frågor och mitt ständiga mobilfotograferande. Och förstås, tack till Conny Enström och Destination Jokkmokk, som i egenskap av arrangör respektive uppdragsgivare gav mig möjligheten att göra den här intervjun.